Så... då har man varit på "sensommarens storfilm", The Island. Förväntningarna var rätt så stora på filmen av och från mannen "bakom" succéer som bl.a. Armageddon, Bad Boys och The Rock. Det märks dock att J. Bruckheimer inte är med denna gång. Ett avsnit av CSI är faktiskt mer givande...
**SPOILERVARNING**
Storyn i korthet: I en nära framtid kan de med dålig hälsa, men med gott om pengar, köpa sig en egen klon ("agnat") som på kort tid kan växa upp till en fullvärdig frisk kopia av dem själva. Dessa kloner används sedan för att ge reservdelar åt sina "sponsorer".
För att klonerna ska kunna hållas "levande" hålls de i hemlighet fågna och avskilda från den riktiga världen tills deras kroppar behövs. Hela tiden matas de med förhoppningar om att bli utvalda och komma till "Ön - det sista paradiset på Jorden". Var de sen egentligen hamnar kan vi ju alla lätt räkna ut...
Givetvis blir klonerna smartare och smartare och till sist börjar de ifrågasätta sin existen. Finns den påstådda "Ön" verkligen på riktigt? Alla som sett minst EN amerikansk actionfilm innan kan ju sen räkna ut vad som händer.
Var filmen då inte bra? Jovars... väldigt snyggt (trots några riktigt dåliga CG-animationer) och med en smart story. Den går inte så djupt, men ställer en del frågor. Hur långt fram i tiden är det tills dess vi låter tillverka kopior av oss själva enbart för att kunna ta "reservdelar" ifrån dessa då vi blir dåliga?
För bara några månader sedan fick föräldrarna till en liten sjuk pojk hjälp med att "skapa" en lillebror för att kunna ta just "reservdelar" vid behov i framtiden. Så är filmen då egentligen så tillgjord och skruvad? Och som i alla klonfilmer, är det rätt för den som skapat ett konstgjort liv att sen även få ta det livet?
Men annars är filmen en förutsägbar "standardaction" där hjälten, trots att han är lika utvecklad som en 15-åring, och som innan aldrig kännt till den "riktiga" världen, givetvis klarar allt, inkl. fall från skyskrapa(!) Och givetvis utan att massvis av legosoldater klarar att få tag på honom under filmens två timmar, trots detta högteknologiska framtida samhälle där de har tillgång till alla möjliga sköna tekniska prylar och effektiva vapen.
Filmen har massa logiska missar, och man har liksom sett allt förut. Största behållningen under filmen var att sitta och hitta referenser till andra filmer:
- Jurassic Park - "Life finds a way"
- Time Machine - Klonerna som de goda Elois och människorna som de elaka Morlockerna
- Truman Show - "Hmm... undrar vad som finns där utanför min värld?"
- Matrix - Pseudoverkligheten och uppfödandet/utnyttjandet av människokroppar
- The Fortress - siloformat "fängelse" under jord
- The 6th day - Klonuppfödningen och synen på kloner
- Fifth element - Skitiga hi-techframtidsstaden med pendeltåg i luften
- James Bond - Alla går runt i likadana overaller
- Minority Report - datorerna, bilarna (samma bil användes f.ö. i båda) och miljön
- 1984 - Den egna individens början till kritiskt tänkande
- Blå Lagunen - Huvudrollsinnehavarnas naiva inställning till relationer, barn, etc.
- The Fugitive/Hulken - Hjälten lyckas alltid undkomma sina förföljare
- I, Robot - Själslösa individer som får medvetande, och dålig produktplacering
och så vidare...
Produktplaceringen ja... Kanske inte lika dålig som i I, Robot, men jösses... Hundratals identiskt klädda kloner enbart iklädda Puma-kläder? Badscen enbart för att visa Speedobaddräkter? (Nästan lika meningslös som Seiko-scenen i Mr & Mr Smith)
MSN och CK kanske var befogade att visa, men Xbox-scenen var bara pinsam....
Brukar inte sätta betyg på filmer. Istället blir det "en film att köpa senare på DVD". Eller inte.
Matrix och Fifth element köpte jag på DVD efter att ha sett dem på bio.
The Island kommer jag inte köpa på DVD.
Eller... jo, kanske, men det skulle vara för den sköna Scarlett Johansson i så fall... *ler*
